stunder av lycka

eller rättare sagt, VÅÅÅÅÅRDGÅÅRDAA

6 mars -10 mars är jag i paradiset.

seeyyaaa.

Den här helgen vill spenderas utan alkohol. Helt utan alkohol. I morogn vill jag gå upp tidigt och kolla på möbler med mor & far. Jag vill göra saker, inte bara vara bakfull och kolla film.

Jag brukar älskar helgen just för att det är då det  inte gör något om timmar åker in i varandra och pjamasen kan vara på hela dagen. Om man nu så vill. Eller kanske några timmar shopping, eller promerader. Bara vara.
Så klart vinet och dansande på kvällarna är höjdpunkterna. Allt skitsnack och struntprat är underbart.

Men nej, inte denna helg. Jag vill äta god mat och se på tre tusen avsnitt av O.C.  Jag vill prata strunt med mamma och min bror. Jag vill pussa gustaf och krama mulle. Jag vill mysa. Stänga av telefoner och säga hej då till fylla
i alla fall denn helg.

nästa helg är det kryssning ! woho !

Nu ska jag börja med mitt körkort, innan sommaren ska jag ha det.
Ska antagligen beställa datum för min intensivkurs idag. Då måste jag börja plugga och köra som en galning. Det ska bli braa, mycket braa, Grejen är att om jag inte får körkort efter intensivkursen så kan det inte vara mycket jag måste öva på. Förhoppningsvis.

sen är det en grej till, som jag har ägnat lite tanke åt. Det är inte bestämt men allt lutar att det kommer bli så. . .
Att jag och gustaf ska flytta ihop. Efter fem månander. Det är dåraktigt. Men även här är grejen att om jag flyttar in till stan (eller han för den delen) eller om båda flyttar till en varsin lägenhet så kommer vi endå bara vara i en. Vi sover med varandra i princip varje natt , umgås nästintill varje dag.  Jag menar, vi kommer inte sova i olika sängar. Men just saken att vi inte känt varandra så överdrivet länge är ju lite ... knäppt. Men det är som pappa säger, att vi får gå in med inställningen att vi enbart känt varandra i ett halv år. Fungerar det inte är det bara att flytta isär.

Jag gick upp klockan 08.00 efter en för omväxlingensskull skön sömn. Sen grejar jag och har för mig tills jag går till bussen (hedemora).

Jag gick till min kurator och det gick toppenbra! Jag ska få börja gå hos en psykolog, yeah, kanske kan saker och ting börja förändrats nu. Ska bli sjuktjobbigt och underbartskönt att ta reda på mina stuff.

Men jag kom in 40 minuter tidigare så gick till lina och satt där och pratade mellan hennes kunder. Hon jobbar i smyckebutiken i stan. Ett ställe jag börjat hänga på de senaste dagarna. Gick även dit efteråt kuratorn och fördrev några timmar.

Sen hem till pontus & sandra, där jag åt nudlar och somnade i soffan. Gustaf kom och väckte mig, sen var hem o städa, städa städa. Hans mamma kommer i morogn så det gäller att ha det snyggt och fint till dess.

MEN grejen är att jag sa till gustaf att jag skulle med o fiska i morgon men nu lutar det till att jag heldre stannar hemma... Men jag får se, vill inte göra honom besviken, men hey jag kommer ju tröttna efter två timmar.

Synd att jag inte har samma intresse som han, det där med fiske. Visst på sommaren är det okej, för då behöver man inte gå upp 05.30 och frysa häcken av sig. DET ÄR SKILLNAD. sådeså.

men nu ska jag krypa ner bredvid honom och se på lite vänner.
Seeya.

Plötsligt ser jag alla ord jag har sett på tv, hört på radion och upplevt i skolan. Dessa funderingar och känslor som är onkontrollerade och obekväma. De känslor som man vet inte ska tänkas eller kännas, man vet att det inte hör till mitt liv, till vårt liv.

Jag hatar alla tjejer du har tittat i ögonen och känt av pirret i magen. Alla fjärillar som har flygit runt pågrund av en annan, jag skulle vilja klippa sönder deras färgglada vingar och krossa deras små kroppar. Jag hatar att du vart så pass nära andra tjejer att du blivit upphetsad. Jag hatar att jag vet vilka tjejerna är och hur vackra de är. Hur jävla snygga de är!

Jag hatar att du dina händer har letat sig ner över deras kroppar och hur du sedan kysst dem ömt. Att du har skrattat av lycka och saknat dem.

Jag antar att det här är kärlek, en oro att förlora det vackrast jag har förtillfället.

Jag vågar inte se långt fram, jag vet att evighet inte finns och att någon kommer överleva det.
Att du skulle vara mannen i mitt liv kan jag absolut inte hålla med om. För tiden rör sig hela tiden och vi kommer uppleva så mycket som inte vet hur det kommer påverka oss.
Att säga att det kommer vara vi om två månader vågar jag inte tänka.
För jag vet att allt kan vända, så snabbt. Jag har sett det på tv, hört det på radion och upplevt det i skolan.

Alla tjejer du haft fjärillar i magen förut har dött ut, något kom ivägen och ni gick åt skilda vägar. Jag hatar att se dig på kort med armarna runt om henne. Jag är en ond person, men jag vill att jag ska vara tjejen i ditt liv. Från början till slut. Hon på kortet skulle vart jag.

Dessa tankar som jag vet alla känner och har till de pesonerna de tycker om sprider jag ut på internet. Kanske är det dumt av mig att visa hur svag man är när man litar på någon annan, hur sårbar man är när man är beroende av någon annans värme.
Men jag bryr mig inte, folk säger att jag är kall det här måste visa motsattsen. Jag bryr mig visst, jag är visst lite svartsjuk av mig men mest är nog jag lite rädd...

Rädd att en dag ska någon titta på vårat kort och känna samma hat, obekväma känlsa av att se dina händer
omkring mig som jag känner nu
och hon kommer önska att du aldrig hade haft någon före henne.
Och jag kommer bara vara historia.