stunder av lycka

Älskling, ibland får du mig knäsvag, ibland kan jag lätt glömma omgivningen när jag kollar på dig. Du har en kraft som skakar om mig, du är helt underbar.

men, just nu. Just ibland, just lite då och då. Du skakar min värld på ett sätt som gör mig orklös. du tar, du snor, du stjäl energi från mig.

Älskling, snälla. En liten sak för vissa, något som händer alla. FINE . men ska det vara så jävla svårt att passa tider?

gångpågång, gångpågång. Ibland, lite då och då, nästan jämt? Det är en sådan liten grej som tidpassning som är vårt största problem. Ett förhållande kan skakas sönder pågrund av någon inte passar tider?

alltså, någon gång ibland är helt okej. Jag är inte heller bra på tider men du, du gör mig så less. trött, besviken, ledsen. Det händer för ofta. Jag litar inte på dig, jag tror inte på dig. Du säger en tid och folk skrattar åt mig för jag (som alltid) tror (och vill) att denna gång kanske du håller tiden.

En grej som vanligtvis inte är ett problem är vårt största problem. Och det är bara du som kan göra något åt det.

Jag orkar inte längre bli arg, fråga, försöka får dig förstå, jag blir mest bara ledsen. orklös.

orklös på dig. orklös på oss. Som jag sa älskling, du kan få mig knäsvag av endast din närvaro, men vårt problem får vårt förhållande att falla, gångpågång.


och ärligt, jag vet hur många gånger till jag orkar resa mig.