stunder av lycka

Jag ska måla himmeln med mina minnen. Jag ska rita stora svarta sträck över den blåa färgen och jag ska spotta på solen. Jag ska skjuta ner alla stjärnor och förgifta fåglarna. Jag ska stänga av vinden och blåsa bort värmen. Jag ska måla hela världen i mitt blod. Jag ska visa dem vad smärta är, jag ska visa dem vad olycka är. Jag ska visa dem mina minnen.

 Jag vill att de ska känna min skräck. Jag ska svälta ihjäl våren och sparka sönder hösten. Frysa ner sommaren och ge bort vintern. Jag ska gömma alla vitsippor och färga om alla violer. Jag ska byta plats på gräset och elden. Låt era fotsteg brännas, låta brännmärken visa vilka ni är.

Ni ska inte få känna doften på den nygrillade kycklingen, ni ska inte känna doften av er älskade. Ni ska känna er frysna, billiga och ruttna. Ni ska känna hur er skönhet gått sönder och er lycka bränndes bort. Ni ska lära er att känslor endast kommer igenom sorg, att medvetande tänds när du ser blod. Ni ska inse att lycka är ett påhitt. Ni ska läsa mina texter och aldrig ifrågasätta , ni ska ställa er på rad, en efter en.

Ni ska gå efter mig och ni ska se mina rörelser, ni ska ta tag i en pensel och måla. Ni ska måla himmeln. Ni ska ändra utsickten för hundra tals barn. Ni ska visa att världen är en plats där lögner och svek endast räknas.  Leende och glädje är en del av plågan. Ni ska le när ni målar. Ni ska skratta när ni ser hur solen dränks i mitt spott. Ni ska se att det enda ni är värda är en bläcksvart natt. Dygnet runt.

Svart, mörkt, kolsvart natt. Himmeln är död.

 Jag är endast en liten flicka som vill måla om himmeln.