stunder av lycka

Gårdagen var jättejätte HÄRLIGT ^^  shots och grannpojkar, ellen och mina älsklingastjejer.
GAAAAH, sandra och sara var SÅ fulla, haha. och jag hade svinont i mina fötter.
jag gick i saras rosa strumpor med groda på frammen. I stan. hah





Igår när emma sa "Cissi, när ska du sluta att bara tänka på dig själv?!"
Jag tänkte på det i duschen (perfekt ställe att fundera på) och kom att:
När ska jag börja tänka på mig själv?

Hela dagen igår gick åt typ för att få tag på helena, så vi kunde få vår alkhol. Sussi ringde i förr går och ville kolla vad jag gjorde, hon och marita (hennes mamma) ville jag skulle komma över, joha  ringde och "skällde" ut mig för att varje gång han ringer är jag upptagen, larsson har skällt ut mig för jag inte ha tid att prata, sanna samma sak, natalie är i afrika nu. och jag glömde att ge henne min adress, fast hon tjatade om det ie vigheter. Patric mötte jag för någon dag sen ... han undrade varför vi inte sågs mer,han saknade våra samtal, maria träffade jag igår (hon var full men ändå..) hon sa att malin vill träffas bara vi tre, så vi kunde prata ut om allt, Jimmy vill träffas och fika, helena och jag vill umgås med, sussis tjejer vill träffa mig, Hemmemma har jag inte talat med sen kos, martina har jag inte pratat med på evigehter, inte fredrik heller, veronica smsade och frågade om jag fortfrande ville ha kontakt med henne, Lisa smsade och frågade om jag dött. Man hör ju aldrig ifrån dig nuförtiden, janina väger 35 kilo igen, ida kanske ska bli inlagt igen.....
och jag har inte pratat med mamma eller pappa på någon dag nu, och inte träffat dom sen vi började skolan. Inte mulle & moses, inte pontus, inte sandra.... inte farmor.

Varför jag inte vill flytta härifrån är för att jag VILL ha fler vänner, men jag räcker inte till.
Jag är bara en, jag kan inte träffa alla hela tiden, jag träffa folk hela tiden ialla fall. Det är inte synd om mig nu, jag har vänner. Jag är omtyckt. som sussi sa när jag frågade vad hennes vänner tycker om :
"Alla älskar cissi, vem gör inte det?" och hon sa det ine med värme och kärlek, utan mer...Vem gör liksom inte det? Vattnet är blött, snön är kall. Vem gör inte det?

Jag vet inte om man får vara så här egoistisk att skirva så här, men det skiter jag i. Jag måste rensa ut mina tankar, jag måste få spy ut dem.
Igår panikade jag och sara i knalleland/stan till fyra. Där i emllan ringde vi som sagt till sussi/helna hela tiden tills jag fick tag på henne. När jag sedan skulle hem, skulle jag ringa ellen, sandra, sussi och emma.
Sandra fick ringa emma och sussi "glömde" jag att ringa.
Jag ville bara ligga i min säng och vila, inte gör något alls. I bara en timme innan folket skulle komma.


Jag har tänkt på det, jag tror jag verkligen måste förstå att jag inte räcker till alla. Jag har så många samtal jag "ska" ringa, jag ska ringa morfar för han är sjuk och jag ska verkligen hinna göra mat därimellan. Jag pratar hela kvällarna i telefon, jag jobbar för att hålla det jag lovat...
men jag insåg idag att det funkar inte. Jag kommer stressa sönder mig själv, på vad?
Att vara med perosner jag gillar.
eller?


därför är det så skönt att  umgås med sandra, carolin och emma. Er behöver jag inte presentera mig för, jag behöver inte berätta vilken skola jag går på, jag behöver inte berätta att jag är mörkrädd.
Ni vet redan om det, och det är en avslappning för mig.


Det dummaste i hela denna tanke är jag själv älskar att träffa nytt folk, och jag vill ju verkligen träffa alla. Jag vill fika med jimmy, jag vill prata med johan i telefon.
Men , från och med idag ska jag försöka sluta anpassa mig efter andra önskningar. Vill du träffa mig, idag? NEJ, det går inte. Jag ska lära mig det magiska ordet, NEJ.

som sandra/sanna alltid säger "Cissi, glöm inte bort dig själv"
och jag ska försöka att inte göra det.
Jag kan inte hålla liv i mitt förra liv och föröska leva i mitt nya, 24 H dygnet.
Nicke sa en gång "Cissi, du måste ha typ 30 timmar på ditt dygn" och nej, tyvärr har jag det vanliga, som alla andra har.

NEJNEJNEJ, jag ska försöka bara vara hemma, inte göra någonting. Bara vara. jag kommer dö av trisstes men jag måste lugna ner mig, jag går konstant med dålig samvete bara för jag "glömmer" så många.
Och ibland undrar jag varför jag har ångest? hrmf.

Natelie HATADE alla från malta efter jag hade vart där, varför? för jag pratade om dom. Jag vet inte, kanske var hon rädd att förlora mig? Jag vill inte förlora någon.
Jag hoppas folk inte glömmer mig, bara för att nu... kommer  jag inte vara social.
Just nu vill jag vara hemma i lånsghyttan, sitta i mitt kök och prata med mamma medan hon gör mat.
Jag har sara här, det räddar min dag. Hon räddar mig.

"just idag mår jag bra, just idag är jag stark, jag förs framåt av kraftiga vingar" som min pappa ALLTID sjunger efter lite promille i kroppen.

"hon flyger med egna vingar" Ja, jag har och kommer nog alltid göra det. Jag ville bort från lånsghyttan, jag hamnade i borås, jag vill bli socinom jag kommer flytta någon annansstan och bli det. Det vet jag, jag vill en sak och jag gör den. Jag ville på spårkresa, jag hamnade på malta. Jag vill höja mina betyg i nian, jag gick ut med 12 höjda betyg.
men ibland... bara ibland är luften alldels för tjock av alla avgaser och skit och det gör hela flygturen så mycket svårare.


nejnejnej, jag ska lära mig säga det. Men frågan är... vill jag?
(jag tror inte detta är en valfråga, utan jag måste)